Livet

Efter mycket om och men så bestämde jag mig tillsist för att sälja Grå...det var ett beslut som jag övervägde och analyserade länge. Det har nog varit topp 3 av dem svåraste beslut jag någonsin tagit (inte lika lätt som att bestäma sig för att köpa häst☺️)
Men väl ute på annons så fick jag ett svar från en toppen familj och det klickade delux för dottern med Grå. Men efter diskussion med hennes dressyr tränare så trodde inte hon att Grå skulle kunna leverera dem resultat som flickan hade önskat, så dem drog sig ur UNDER besiktningen! 
Jag hade ju gjort ALLA fel i boken, tagit bort annonsen, slängt samt mejlat alla andra som var intresserade att hästen var såld etc!

Efter det så känns det som att mitt liv har stått still, att jag lever i ett vakuum. Dels pga graviditeten så blir det svårare med hästarna och det blev ju inte bättre när jag bröt armen!
Även fast jag har fantastiskt hjälpsamma människor i min omgivning, så är det enormt påfrestande att hela tiden, be om hjälp. 
Att man inte vet när, var och hur veckan ser ut och att man är halvtomhalvt oförmågen att påverka det själv. Man måste ringa, messa, tjat och bara vara allmänt jobbig för att lösa dagarna...det känns som att jag lever i telefonen! Det är så SJUUUKT stressande så jag tror inte det är bra för någon i min närhet allra minst bebisen i magen😔 
Jag är så psykiskt utmatad att all min ork går åt på dagarna för att sen komma hem och typ klappa ihop, jag vaknar med jämna mellanrum hela nätterna....å bebisen har inte ens kommit än...att gå igenom en förlossning i dagens läge skulle vara, K A T A S T R O F!

Jag har lättare att skriva min känslor, sen när jag träffar folk vill jag gärna prata om annat som distrahera mig från mig själv och mina tankar! Det är tur att jag dels har min underbara vän Sara, som rider, mockar (även fast jag inte ens ber om hjälp) och peppar❤️
Tina som alltid pushar med positiva tankar❤️
Anna som det ALDRIG sitter fast någonstans hos❤️
Jag älskar att vi har fått en till stall gäst med världens sötaste ponny, Ida❤️ som alltid är glad när jag ser henne! Hon påminner mig om hur jag än gång var...glad och lycklig.....aaaaa, nu är jag inte ens bitter, bitter är en känsla iaf, jag hade önskat att jag var bitter...nu är jag bara likgiltig till allt://

It's bettet to feel pain, then nothing at all
The opposite of love is indifference






Kommentarer:

1 Tina:

Du behöver ALDRIG skämmas för att be om hjälp. Vänner är till för att hjälpa varandra. Det kommer blir bra, det lovar jag. Även om det känns piss just nu. Love you girl!

Svar: Detsamma❤️❤️❤️
Sofia

Kommentera här: